Hur påverkar dopamin kroppen?
Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i det centrala nervsystemet. Dopamin verkar dels för sig men det är också en föregångare till noradrenalin och adrenalin. Upptäckten av dopamin som en signalsubstans (det är en substans som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan) skedde så sent som år 2000 av en svensk.
Dopamin är en signalsubstans som påverkar depressioner, neuroser, psykoser, drogberoende, ADHD, Parkinsos sjukdom och andra tillstånd. Beroende på våra gener så har vi olika förutsättningar att lagra och skapa dopamin. Motorik, vakenhet, glädje, entusiasm, uppmärksamhet och motivation styrs alla av dopamin som behöver vara i en varken för låg eller för hög koncentration i det centrala nervsystemet. Denna viktiga signalsubstans reglerar även saltbalansen som i sin tur påverkar blodtrycket. Vid för lite dopamin så kan olika tillstånd såsom uppmärksamhetssvårigheter, rastlösa ben, depression och ADHD påverkas negativt. När det kommer till beteende så påverkar dopamin kroppen på så sätt att viljan till lust och njutning blir större.
Träning och dopamin
Nyfikenheten ökar och gör så att man får ett uppsökande beteende som man vet ger njutning och känsla av belöning. även antisociala beteenden minskar drastiskt. Detta ämne hör därmed tätt samman med sexualitet eftersom kroppen belönas med dopamin-skjuts under en förälskelse eller vid en sexuell kontakt. L-tyrosin är en föregångare till dopaminet och detta bildas främst i binjuremärgen. Dopamin bildas bland annat när vi tränar, det är bland annat därför träningen är positivt för det mentala välmåendet.
Det lagras främst i neuronernas vesikler och utsöndras vid behov. Förutom det centrala nervsystemet så finns det även ett antal, dock få, dopaminreceptorer i hjärtat, njurarna, lungartärerna och glatt muskulatur. Till exempel så om extra av detta ämne tas upp i njurarna så kommer extra salt att finnas i urinet. I hjärtat så påverkas hjärtfrekvsen av hur mycket av detta ämne som finns. Dopamin-medicin kan därmed sättas in för att påverka hjärtfrekvensen. Läs mer om detta ämne och hur man kan höja sin nivå i nästa stycke.
Kan man höja sin dopaminnivå?
Eftersom dopamin har en stor påverkan på om vi känner oss generellt nöjda och belåtna i livet kan det vara viktigt att höja sin nivå av denna signalsubstans. Ett sätt är att inta kosttillskottet l-tyrosin som man kan köpa i en vanlig hälsokostbutik. Tryptofan är också en föregångare till detta ämne som du också kan köpa som kosttillskott. Det finns dock även andra sätt att påverka ens nivåer. Begränsa intaget av sockerhaltiga livsmedel, inta extra magnesium, minska stressen i livet, öka träningen, eller såna saker om att bocka av någonting från din att göra-lista. När människan uppnår ett mål så kommer hjärnan att utlösa mer av denna signalsubstans som gör att vi känner oss motiverade och belönade. Ett tips är därför att bryta ner mål i flera delmål eftersom ämnet kommer att frisättas varje gång du bockar av något från din lista över delmål. Andra ovanliga sätt är att titta på bilder av söta djur, enligt en japansk studie.
Vad är Tyrosin?
Tyrosin är en av de 20 aminosyrorna som utgör proteiner och upptäcktes redan år 1846. Det är inte en signalsubstans men det är en viktig ingrediens till framställningen av melanin, dopamin och noradrenalin. Det är inte bara människor som tillverkar denna aminosyra utan även växter och andra djur. Tyrosin går att köpa som kosttillskott och ökar nivån av bland annat dopain och noradrenalin men även en viss positiv effekt på humöret. Speciellt hos människor som upplever stress över en lång tid. Det finns även vissa studier som pekar på att det kan minska depression och förbättra minnet. Speciellt fås denna effekt när tyrosin tas med tryptofan. Eftersom tyrosin är föregångare till dopamin-ämnet så får man i det långa loppet även mental skärpa och bättre humör långsiktigt. Om man tar tyrosin via kosttillskott så ska man sikta på mellan 1000 – 3000 mg per dag på morgonen och vid läggdags. Man kan även få i sig extra tyrosin via kosten: biff, torrmjölk, pumpakärnor, tonfisk, soja, banan, keso, jordnötter, gås, kalkon har höga halter av tyrosin. Stress är en faktor som gör att tyrosin-halten minskar i kroppen. Om man har för lite tyrosin i kroppen så kommer man ha svårare att sova, svårare att förstå saker och ting och att få ett grepp om en situation som är komplex. En högre dos behövs därför för de som upplever sig ha ett mycket stressat liv. Ta gärna folsyra, koppar och c-vitamin med tyrosin eftersom det hjälper kroppens upptag av just tyrosin så att så mycket som möjligt tas upp.
Vad är Tryptofan?
Tryptofan är en av de 20 aminosyrorna som utgör protein. Det är inte en föregångare till dopamin som är en signalsubstans, utan istället så är det en föregångare till serotonin och melatonin. Det är en av de essentiella aminosyrorna, vilket betyder att kroppen kan inte tillverka detta ämne själv utan måste få det via kosten, läkemedel eller via kosttillskott. Brist på tryptofan kan leda till emotionell obalans. Tryptofan säljs i stora delar av världen i vanliga hälsokostbutiker men inte i Sverige. Dock går det att få tryptofan utskrivet på recept i Sverige. Tryptofan är en aminosyra som omvandlas till signalsubstansen 5-HTP som därefter omvandlas till serontonin. Det är en signalsubstans som höjer humöret och välbefinnandet. L-tyrosin och tryptofan leder båda till minskad stress och allmänt välbefinnande. Speciellt leder tryptofan till en bättre sömn eftersom det omvandlas till melanin, det som är kroppens sömnhormon som utsöndras kvällstid när det är dags att lägga sig. L-tyrosin utsöndrar dock inte melanin. Tryptofan går att få i sig via kosten om man så vill. Bananer, kalkon, viltkött, sojaprotein, keso, lever, linser och fisk för att nämna några exempel. Dock är mängden relativt liten. Dessutom så tas upp enbart en liten del i kroppen. Därför brukar oftast 5-HTP tas istället för tryptofan.
Fördelen med att ta tryptofan framför 5-HTP är dock att man inte kan överdosera på tryptofan; kroppen kommer helt enkelt inte ta upp mer än vad som behövs. 5-HTP går dock direkt förbi hjärnbarriären vilket gör att det kan bildas för mycket serotonin i kroppen. Om man lider av brist på tryptofan så upplever man depression, migrän, aggressivitet, övervikt, sömnrubbingar, dålig hudfärg, sköra fingernaglar, sug efter sötsaker, m.fl. På grund av att symtomerna är så generella är det svårt att peka ut just tryptofanbrist generellt. Det finns dock inga biverkningar av att ta tryptofan. Dessutom finns det studier som pekar på att tryptofan kan vara minst lika effektiv som dagens antidepressiva läkemedel. Trots detta är den än idag svårt att få tryptofan utskrivet på recept. Istället så får man pröva sig fram genom att få i sig det via kosten. Det finns undantag dock; i vissa EEA-blandningar som säljs i hälsokostbutiker där tryptofan ingår (eller snarare l-tryptofan där L betyder att det är en fri from som lätt tas upp av kroppen) är det tillåtet. Det kan då handla om olika proteinpulver eller amino-mix pulver. Vanligast är att tryptofan skrivs ut som läkemedel om en person upplever sig ha för mycket migrän. I vissa fall kan även läkare skriva ut det till en patient som vill lindra sin PMS. Sverige kommer antagligen att ändra så att tryptofan går att köpa i hälsokostbutiker eftersom forskning visar att det inte har någon allvarlig biverkning som det först rapporterades om.
Var bildas Dopamin?
Signalsubstansen dopamin bildas främst i binjuremärgen. Det är bland annat tyrosin som är med och bildar dopamin. I binjuremärgen bildas även adrenalin och noradrenalin. Tillsammans så kontrollerar de bland annat kroppens motståndskraft under psykisk och fysisk stress. Tack vare att binjurarna sällan utsätts för sjukdomar så påverkas normalt sett inte dopamintillverkningen av sjukdomar hos en människa. Dessutom så påverkas heller inte tillverkningen av detta ämne om man tar bort en av två binjurar vid organdonation.
Sammanfattning
Dopamin bildas av bland annat tyrosin som man kan köpa i hälsokostbutiker i den fria formen, även kallat l-tyrosin. Eftersom upptäckten av denna signalsubstans skedde så sent har forskningen sen 2000 varit djupt involverad hur denna signalsubstans påverkar kroppen på olika sätt. Idag vet vi att den har stor påverkan på vår känsla för motivation, nyfikenhet, sänker stress, motorik och hjärtfrekvens för att nämna några exempel. Det går dock att påverka sin nivå av dopaminet i hjärnan genom att träna regelbundet, minska sin stress och att undvika mjölkprodukter.